Svett är fett som gråter...

Jag är väl inte ensam om att vilja komma igång efter en semester av glass och andre gosaker. Jag har alltid varit så emot att springa. Det var verkligen det värsta jag visste. Men efter att ha köpt ett par nya löparskor så upptäckte jag hur skönt det var med en löprunda. Sen så är tempot inte det högsta och konditionen är inte den bästa. Jag ska inte heller skryta med att jag sprungit länge. Jag har fortfarande lite svårt att få in löprundan som något kontinuerligt. Men jag märker att jag mår så mycket bättre av att komma ut och springa. Nu är målet att komma igång med det så pass att det blir av två-tre gånger i veckan. Det kan väl inte vara så svårt.
Mitt nya motto är:

                                               "Svett är fett som gråter"