Priset i denna tävlingen är en Dymo från Granit.
Jag köpte min Dymo igår och blev förälskad. Lätt att använda och praktisk.
Tävlingen kommer gå till så att den som skriver den roligaste, knasigaste eller bästa histiorien här i kommentarsfältet vinner en ny Dymo. Och det är den historien som får mig att skratta mest som vinner.
Låter väl fare?
Tävligen kommer att avslutas på Fredag den 8 April.
Skriv med er mailadress så att jag kan hålla kontakt med dig om du vinner..
Let the game begin...
Syrran,Debbie,försöker vinna pris! Here we go
SvaraRaderaJomen så var de monstret va som hade skaffat jobb och därför behövde han ta bussen varje dag. Han klev på bussen som alla andra vanliga svenskar och sa till chaffisen:
-Monstret betalar inte!
Busschaffisen blev rädd och vågade inte göra annat än att bara fortsätta köra. Så fortsatte de dåra varje dag. Men i all hemlighet började chaffisen med styrketräning. Efter ett tag kände han sig mycket starkare och tuffare. En morgon när monstret som vanligt klampade på bussen tog chaffisen mod till sig och sade bestämt till monsret:
-Och varför betalar inte monstret?
Monsret blev förvånad och tog upp något ur fickan,hur han nu hade en ficka,o sade:
-För monstret har månadskort.
Ja de var väla mitt bidrag! håller man tymmarna dåra! hope I win!
Jag kör på en historia från det verkliga livet! Detta utspelar sig utanför Lillehammer när jag och Anthon och ca 6 månader gamla Liva hälsar på Anthons kusin Fredrik i en fjällstuga sommaren 2008. En av dagarna gör vi en utflykt. Vi ska "gå på tur" och se de vackra vyerna. Vi tar först bilen en bra bit från stugan. Sedan, lämnar vi bilen och börjar gå. Vi går ganska långt. Slutligen hamnar vi vid en sjö. Vi grillar, badar och har det allmänt trevligt. Dvs så länge solen skiner. Sedan börjar dock molnen dra ihop sig och vi bestämmer oss för att återvända hemåt. Det är precis då Anthon inser att han har tappat bort bilnyckeln!!! Vi vänder ut och in på ALLT! Vi letar och letar och letar under stock och sten. Hundra gånger om. Och vi till och med dyker i sjön för att se om smarta Anthon badat med nykeln i badshortsen. Inte helt osannolikt då han tidigare ertappats med att bada med mobiltelefonen i badbyxorna...Men hur vi än letar är och förblir nyckeln PUTS VÄCK! Efter 2 timmar ger vi upp. Det har nu även börjat regna. Till saken hör också att nyckel till stugan finns I den låsta bilen. En stuga som Fredrik lånat...big problem! Nåväl. Vi ser ingen annan lösning än att till att börja med ta oss tillbaka till bilen. Vi småspringer i regnet, jag med barnvagnen framför mig. Någonstans under vägen blir Liva hungrig och vi får stanna för en ammningspaus! Sen joggar vi vidare. Vi har ju gaaanska långt hem och vill ta oss fram så fort som möjligt....Vi kommer tillbaka till bilen. Då börjar operation bryta sig in i bilen för att få tag i stugnyckel! Utan den är vi förlorade!!! Det regnar, börjar dra ihop sig till mera oväder och börjar bli kväll...Fredrik och Anthon slår sina kloka hjärnor ihop och lyckas tillslut efter mycket om och men ta sig in i bilen och hitta nyckeln.!! Hurra! OOOO vilken lättnad!! Men nu återstår dock färden till fots hem till stugan. En liten nätt promenad på ca 1 mil! Men vi deppar inte. Vid detta laget har vi hunnit inse det komiska i hela situationen och vi sätter igång och joggar igen med barnvagen framför. Upp och ner för slingriga fjällvägar i ösregn! Sent om sider kommer vi lyckligt hem till stugan. Trötta och blöta men vid förvånasvärt gott mod. Fredrik kan dock inte smälta att en nyckel bara går upp i rök sådär. Så han funderar allvarligt på att återvända nästa dag för att fortsätta leta...Ett problem återstår ju dock. Vi har en låst bil, närmare bestämt, Rofls bil som vi lånat, stående mitt ute i ingenstans. Hur ska vi lösa detta??? Lösningen blir tillslut att Rolf får åka från Kållandsö till Fredriksstad med en extranyckel. Och från Fredriksstad får stugägaren (som tack och lov ändå hade ärende till stugan) åka upp till stugan med nyckeln till oss. Vi kunde sedan få lift med honom till Rolfs bil och kunde senare ta oss hem till Sverige igen. Är inte detta galet, knasigt och hur komiskt som helst så vet jag inte vad! Men så är det att va gift med Anthon haha ;-)
SvaraRaderaGlömde mailadressen...makenaa@hotmail.se
SvaraRaderaMannen var ute och provkörde sin nya Sportiga Audi. Han fällde ned taket och tryckte på gasen.
SvaraRaderaNär han körde över 160 såg han blåljus bakom sig. Han hade blivit något fartblind och tänkte att polisen kan väl aldrig köra ikapp honom.
Han tryckte gasen i botten, men när han närmade sig 200 började han att tänka:
- Vad sjutton håller jag på med? och så svängde han av och stannade vid vägrenen.
Polisen kom fram till bilen, skakandes på huvudet, med böteslappen i handen.
- Det har varit en lååång dag med många idioter som du ute på vägarna, mitt pass är snart slut och det är dessutom fredag den trettonde. Jag har ingen lust att avsluta dagen med en massa papperstrassel.
Jag lovar att släppa dig om du kan lämna en riktigt bra förklaring till fortkörningen. Och det skall vara en som jag inte har hört tidigare.
Mannen tänkte 2 sekunder och svarade;
- Min fru lämnade mig förra veckan, hon stack iväg med en polis och nu trodde jag att det var han som ville lämna tillbaka henne!!
Trevlig helg och kör försiktigt! Sade polisen och gick.
Men ååååå. Jag blir så ledsen i hjärtat!! Jag vill ju vinna men kan inte ens en enda historia. Skrutt! Kanske kn hinna googla på en senare om Skruttan får för sig att sova nån gång...
SvaraRaderaOo Becca, en tævling :P
SvaraRaderaDagen då jag upptæckte hur jag såg ut nær jag gæspar (verklighetsbaserad).
Episoden utspelar sig i Alta. Året ær 2004. Jag har just tagit studenten och sommarjobbar på Rimi. Att arbeta hårt och gå upp tidigt på mornarna ær inget man var van vid. Så ibland var man så trøtt och var bara tvungen att gæspa. Av en eller annan grund hade jag 1) inte lært mig att hålla før munnen/ vænda mig bort vig offentlig gæsp 2) fattat att man syns mycket væl i kassan och 3) inte blivit uppmærksammad på mina gæspar tidigare.
Så kom denna dam som skulle handla. Precis då drabbades jag av en gæsp som jag bara måste slå av. Jag øppnade munnen, gapade -inandades luft, spænnde upp kækarna så dom næsta gick ur led och rynkade ihop øgonbrynen, precis så man gør nær man helhjærtat hænger sig till en skøn gæsp. Detta pågick ungefær i 3 sekunder.
Under dessa 3 sekunder hann jag inte bara vara medveten om min egen gæsp och kænslan utav den, utan också se denna dam och hennes reaktion. Hennes reaktion var något jag tænkte på hela dagen sen.
Hon var i færd med att lasta upp varaor på bandet men stannade tvært upp nær hon såg mig. Hon spærrade upp øgonen, højde på øgonbrynen, såg faktiskt lite skræmd ut, drog bak huvudet ca 10 cm och utbrast: "oh Herregud!". Jag minns att jag hann bli lite førvånad under dessa 3 sekunder "vad gør damen?". Och att vi væxlade några ord efter de mærkliga 3 sekundrarna, men det enda jag kunde tænka på var hennes reaktion.
Nær jag kom hem gick jag till spegeln. Medveten om mitt omedvetna minspel såg jag att øgonbrynen automatiskt højdes, kinderna søgs in, munnen børjade pluta och øgonen kisade - precis som man gjorde/gjør framfør spegeln (erkænn nu :P).
Idag skulle jag dæremot gøra något jag aldrig tidigare hade gjort framfør spegeln, næmligen at immitera en gæsp. Så, jag læt spegelposen falla och øppnade munnen, gapade upp - andades in luft, spænnde upp kækarna.. Ungefær då slutade jag och fattade ett livsavgørande beslut.
Det går inte en gæsp utan att jag tænker på denna episod. Ibland kan det vara lite størigt, eftersom jag pløtsligt kan brista ut i skratt och føljden blir føljdaktligen att gærspen avbryts. (Vem gillar avbruten gæsp?) Men att gæspa øppet, nej du, det har jag slutat med - allt tack vare damen som spontant reaggerade, inte bara inni sig utan med hela sitt kroppsspråk fick mig att førstå att det jag gjorde inte var acceptabelt.
Med Vænliga Hælsningar/ Julia
julia.jakobsen@gmail.com
Tillæggskommentar.
SvaraRaderaJag ær glad att jag ændå inte riktigt gæspade till 100%. Det klassiska chewbacca-ljudet valde jag av okænd anledning att droppa.
nu känner jag såhär..
SvaraRaderabajs.
jag var en dag för sen.