Är en så sjukt stolt fru.

Så länge som jag och Nils har varit tillsammans så har hans dröm varit att få plugga psykologi. Människors beteende och hur hjärnan är uppbyggd finner han jätte intressant.
Men att komma in på psykologprogrammet är inte lätt. Har man inte höga betyg så behöver man skriva 1,7-1,9 på högskoleprovet.
Så när Nils inte kom in på psykoloprogrammet så hoppade han på beteendevetenskap, men han har fortsatt sökt till psykologprogrammet. För några veckor sen fick vi veta att han kommit in i Umeå på psykologprogrammet. Vi vred och vände på nackdelar och fördelar. Vi funderade på pendling, hyra eller köpa.
Vi kom fram till att flytta inte var ett alternativ. Jag minns hur jobbigt Nils tyckte det var att tack nej till Umeå. Han stod under tiden som 30:e reserv i Stockholm. Efter andra gallringen stod han som 9:e reserv men vi hade inte så mycket hopp om att han skulle komma in.
Men i torsdags så ringde det en dam från Psykologiska institutionen Stockholm och erbjöd honom en plats.

Idag var hans första dag på skolan. Och jag är så otroligt stolt över min man.