För första gången..

Häromkvällen när jag skulle sova så började den lilla krabaten leva livet inne i magen. Det är runt den tiden den håller igång som mest, när jag ska sova.
Jag har hört att är den livlig på nätterna i magen så är den livlig på nätterna utanför magen.
Jag hoppas på att det är en myt precis som mycket annat man får höra om nu när man är gravid.
Nils hade aldrig tidigare känt bebisen sparka. Men när han la handen på magen häromkvällen så kände han det för första gången. För mig som kan känna att något växer så är det kanske verkligare för mig än kanske för Nils. Men på ultraljudet när man kunde se barnet och nu när han har känt hur den sparkar så börjar han mer och mer förstå att det är ett barn därinne.
Jag går på fredag in i vecka 21. Jag är alltså nu halvvägs. Och jag känner mig redan stor. Min kläder bara krymper och krymper och jag har börjat förstå att jag måste investera i mammakläder. Iaf i mammabyxor. Jag mår också mycket bättre. Tröttare än vanligt är jag men illamåendet är helt borta och jag får sova hyfsat bra på nätterna.